Varför barn inte bör specialisera sig för tidigt
Att lära sig fotboll handlar också om att få spela på olika positioner.
Det tar inte lång tid innan positionerna börjar sätta sig i ett ungdomslag.
Tränaren lär känna spelarna, ser var de känner sig trygga och bygger vidare därifrån. En tydlig roll hjälper spelaren, och den hjälper laget.
Det är ofta så tidig specialisering börjar. Inte som ett medvetet beslut, utan för att något fungerar.
En spelare gör det bra på en position och får spela där igen nästa vecka. Och veckan efter det. Efter ett tag pratar vi inte längre bara om var barnet spelar, utan om vad barnet är. Försvarare, mittfältare, anfallare eller målvakt.
För ett barn som fortfarande håller på att lära sig spelet kan det hända alldeles för tidigt.
Bygg bredd innan specialisering
Specialisering är en naturlig del av spelarutvecklingen. När spelarna blir äldre blir rollerna tydligare och det blir rimligt att fokusera mer på en eller två positioner.
Men först behövs en bred grund.
Fram till 11-manna finns mycket att vinna på att få uppleva spelet från olika positioner. Inte för att alla barn måste spela överallt, utan för att olika roller ger erfarenhet av olika delar av spelet.
Att spela på flera positioner kan också hjälpa en spelare att förstå sin huvudsakliga position bättre. Man ser vad medspelarna behöver, hur ytor förändras och hur beslut i en del av planen påverkar det som händer därefter.
Mycket av den förståelsen kommer av att själv ha upplevt det.
Du kan bara upptäcka det spelaren får chansen att visa
Det finns ett annat problem med att specialisera sig för tidigt.
Om ett barn alltid spelar på samma position får tränaren framför allt se hur barnet fungerar just där.
Det kan bli en loop. Spelaren gör det bra, så hen fortsätter där. Och eftersom spelaren fortsätter där blir möjligheterna små att upptäcka vad mer hen skulle kunna utveckla.
Vid nio eller tio års ålder vet vi fortfarande väldigt lite om vilken spelare barnet så småningom kommer att bli.
Barn utvecklas i olika takt. Fysiska förutsättningar förändras, men det gör också teknik, koordination, självförtroende och förståelse för spelet.
Det som fungerar bäst idag säger inte nödvändigtvis var spelaren kommer att vara som bäst om flera år.
Det svårare tränarjobbet
Det är ganska lätt att se vad en spelare redan gör bra. Det svårare är att se vad spelaren fortfarande behöver få möjlighet att utveckla.
Ibland betyder det att inte välja den enklaste lösningen inför nästa match.
På en ovan position kan besluten ta längre tid och positioneringen kännas mindre självklar. En annan spelare kanske hade löst uppgiften bättre den dagen.
Det är en del av lärandet.
Positioner behöver också kontinuitet. Att flytta runt barn utan att ge dem tid att förstå en roll skapar inte automatiskt bättre spelare. Målet är inte att samla på så många positioner som möjligt.
Målet är att hålla tillräckligt många dörrar öppna medan barnen fortfarande bygger sin förståelse för spelet.
När spelarna närmar sig 11-manna och specialisering blir mer relevant finns ett stort värde i att redan ha sett fotbollen från flera platser på planen.
En position kan vara barnets uppgift idag. Den behöver inte definiera vilken spelare barnet blir.